Topp 10 arkeologiska platser på Cypern
Cypern ligger där Anatoliens, Levantens och Egyptens kuster möts. Den förhistoriska rikedomen på kopparmalm — det latinska ordet cuprum kommer från öns namn — gjorde Cypern central i bronsålderns östmedelhavshandel, och rader av efterföljande makter (assyrier, egyptier, perser, ptolemeer, romare, bysantiner, lusignaner, venetianer, osmaner) har lämnat ett extremt skiktat arkeologiskt landskap. Sex platser är inskrivna på UNESCOs världsarvslista.
1. Khirokitia (Choirokoitia)
Den neolitiska bosättningen Khirokitia, bebodd från ungefär 7000 till 4000 f.Kr. på en kulle ovanför Maronifloden, är en av östra Medelhavets viktigaste förhistoriska platser. Här bevaras lämningar av en tätbebyggd by med runda stenhus (tholoi), en stenlagd gata genom byn, ben- och stenredskap samt gravar under husgolven. Khirokitia visar Cyperns tidiga befolkning från det levantinska fastlandet, med tama djur och odlade grödor i bagaget. Världsarv sedan 1998. Den arkeologiska parken är öppen året runt och har flera rekonstruerade hus.
2. Arkeologiska parken i Pafos
Pafos arkeologiska park och tillhörande distriktsmuseum hyser de finaste romerska mosaikgolv som bevarats i östra Medelhavet, hörande till fyra stora privata hus från 200- och 300-talen e.Kr. Dionysoshuset, Theseushuset, Orfeushuset och Aionhuset rymmer sammanlagt över 2 000 kvadratmeter polykrom figurmosaik: Dionysos födelse, Theseus dräpande Minotauros, Ganymedes som rövas av Zeus i örnskepnad. Mosaikerna är skyddade av tak och tillgängliga via uppbyggda gångar. Världsarv. Den närliggande hellenistisk-romerska nekropolen Kungagravarna ingår i samma världsarvsområde.
3. Salamis, Famagusta-distriktet
Salamis, det antika Cyperns viktigaste stad, var bebott från 1000-talet f.Kr. genom den bysantinska perioden. På platsen står lämningar av ett stort gymnasion med återresta kolonner, en romersk teater från 100-talet e.Kr., termer, kejserliga ämbetshus och resterna av Epifanios basilika — antikens största kyrka på ön. Enligt traditionen grundades Salamis av Teukros från Salamis efter trojanska kriget; vid sjöslaget 306 f.Kr. utanför staden besegrade Demetrios Poliorketes Ptolemaios I. Området ligger i den turkcypriotiska norra delen och nås från Famagusta.
4. Kourion
Kourion ligger på en klippkant ovanför Cyperns sydkust väster om Limassol och var en betydande mykensk-grundad stad som blomstrade genom romersk tid. Här finns en mycket välbevarad teater från 100-talet e.Kr. (omfattande restaurerad, används för sommarkonserter), Apollon Hylates helgedom, senromerska bostadshus med mosaikgolv in situ (huset Eustolios med en kristen mosaikinskrift från 400-talet), en kristen basilika och försvarsmurar. En jordbävning år 365 e.Kr. dödade en stor del av befolkningen — skelett i bostadshusen ligger i ställningar som tyder på omedelbar död genom takras.
5. Forntida Kition, Larnaca
Kition (dagens Larnaca) var en av de viktigaste brons- och järnålderstäderna på Cypern. Här bevaras sentbronsåldertempel och kopparsmältningsanläggningar från 1200-talet f.Kr., som visar det nära sambandet mellan cypro-minoisk religion och kopparproduktion. Stadens mest berömda son är stoikern Zenon (cirka 334–262 f.Kr.). Den utgrävda zonen Kitions akropol är öppen mitt i Larnaca; fynden finns på det lokala arkeologiska museet.
6. Palaipafos (Kouklia)
Afrodites helgedom vid Palaipafos (Gamla Pafos), nära byn Kouklia, var antikens viktigaste kultplats för gudinnan och drog pilgrimer från hela Medelhavsområdet. Bosättningen var aktiv från sen bronsålder (cirka 1200 f.Kr.) genom romersk tid; gudinnan dyrkades i form av en konisk svart sten — en aniconisk kult utan antropomorf bildframställning. Lämningar av helgedomens murar och de kringliggande byggnaderna står kvar; museet i Kouklia visar den koniska kultstenen och cypro-minoiska inskrifter från bronsåldern.
7. Amathus, Limassol
Amathus, en av Cyperns antika stadskungariken, ligger på kusten öster om Limassol. Akropolen rymmer en helgedom för Afrodite och Adonis, och nedanför ligger en hamnstad vars piranlägning idag delvis är översvämmad. Utgrävningar har avtäckt sekvensen från bronsåldern till romersk tid; bland de märkligaste fynden finns kolossala stenamforor (pithoi) från 400-talet f.Kr. och en viktig tvåspråkig inskrift (cypriotiska stavelsetecken och grekiska) från helgedomen.
8. Apollon Hylates helgedom, Kourion-området
Apollon Hylates helgedom (Apollon vid skogarna) ligger tre kilometer väster om Kourion och är Cyperns bäst bevarade rurala helgedom, i bruk från åtminstone 600-talet f.Kr. genom 300-talet e.Kr. Planen omfattar palaestra, prästbostäder, badanläggning, ett cirkulärt skattkammare och själva tempelcellan. Anläggningen skadades av samma jordbävning som drabbade Kourion år 365 e.Kr. och återuppbyggdes delvis under senromersk tid.
9. Kalavasos-Tenta
Den neolitiska boplatsen Kalavasos-Tenta nära byn Tenta i Limassol-distriktet bevarar en bosättning från cirka 5500 f.Kr. med runda stenhus jämförbara med Khirokitias. Platsen är täckt av en skyddande takkonstruktion och öppen året runt. Bosättningen visar hur den cypriotiska arkitekturtraditionen löpte vidare in i yngre neolitikum, samtidigt som ön bibehöll kontakter med fastlandets Anatolien och Levanten.
10. Hala Sultan Tekke, vid Larnaca-saltsjön
Den sentbronsålderbosättningen Hala Sultan Tekke, på sydvästra stranden av Larnaca-saltsjön intill moskén med samma namn, var en av östra Medelhavets viktigaste kopparhandelsstäder och hade direkt utbyte med Egypten, Levanten och Egeiska havet. Utgrävningar sedan 1897 har avtäckt bronsåldershus, gator och en gravplats; en svensk utgrävning sedan 2010 ledd av Peter Fischer har dokumenterat en planlagd stad med stora bostadskvarter och tydliga spår av kopparproduktion. Delar av området översvämmas av saltsjön vintertid; fynden förvaras främst vid Cypernmuseet i Nicosia.
Utforska på kartan
Alla tio platser finns på den interaktiva kartan.